ögonen är själens spegel

Tittade mig i speglen innan idag. Mina ögon har ingen gnista längre, total tomhet!
Ingen glädje ingenting...precis som själen är någon annanstans.

Varför känns det så här?
Varför är jag inte glad mer än en dag?
Varför kommer jag inte vidare?
Hur kommer livet se ut i framtiden?
Vad måste jag göra för att det ska blir bra?
Vem står ut med mig?
Varför skakar jag av oro?
Varför gråter jag bara?
Vad ska jag göra?
Vem ska jag umgås med?
När ska allt bli bra?
Varför får jag inget gjort?
Varför trillar jag så fort jag rest mig?

Är det så här livet ska se ut när man är 30 år?

Nej nej nej nej....inte det heller.

Varför inte ta vara på de vackra stunderna o njuta av dom!?!?!?!
Vara glad för det jag har, jo jag är glad över min son o att han mår bra!

Som ni ser ingen bra dag.
Nu ska jag dra nått gammalt över mig.